Lasningen.se

The Atlantic är en amerikansk tidskrift som grundades år 1857 i Boston. Den var då ett magasin som främst riktade in sig på litteratur och kultur. Idag ges tidningen ut på ett flertal olika plattformar, främst på internet och fokus handlar om dagsaktuella frågor.

Precis som många andra tidningsmedier har the Atlantic gått igenom svåra tider. Under slutet av 90-talet började tidningen, efter flertal ägarbyten, att ändra inriktning. Tidningen gick från sitt tidigare kulturfokus till att istället behandla generella frågor med fördjupande reportage och essäer. Det skulle visa sig att det var en gynnsam kursändring, år 2010 kunde tidningen redovisa vinst för första gången på ett drygt decennium.

Tidningsdöden

En del av historien om the Atlantic handlar, som för så många andra papperspublikationer, om de senaste årens tidningsdöd. Skeendet som innebär att traditionell pappersmedia får allt svårare att klara sig ekonomiskt. Även om pappersmedier har det svårt lever journalistik och textmedia i allra högsta grad på internet. Kanske står du i färd med att starta en egen firma? En reportageblogg eller någon annan typ av hemsida? Då behöver du fundera över någon form av marknadsföringsstrategi. Om det är en firma du har eller ska starta behöver du synas på internet. För din digitala marknadsföring kan du vända dig till programmatic som ger dig möjligheten att själv boka och kontrollera dina digitala marknadsföringskampanjer. Med deras hjälp kommer ditt budskap att visas för precis rätt personer.

The Atlantic och politiken

I samband med presidentvalet i USA brukar många amerikanska tidningar ställa sig bakom någon av kandidaterna. The Atlantic skiljer sig lite från mängden på den punkten. De har endast rekommenderat en kandidat vid tre tillfällen sedan starten på 1800-talet. Den första kandidaten som rekommenderades var Abraham Lincoln. Sedan skulle det dröja nästan hundra år, till 1964, innan tidningen backade demokraternas kandidat Lyndon Johnson. Senast ställde man sig bakom demokraternas kandidat Hilary Clinton i valet 2016 som i slutändan såg Donald Trump som segrare. Idag stöttar tidningen hållningen att Trump borde avsättas.

Många stora namn har skrivit för magasinet

Som ett av världens ledande litterära magasin publicerade the Atlantic utdrag ur många böcker som med tiden har blivit klassiker. Till exempel publicerade man många verk av Mark Twain. Tidningen var också tidigt ute med att publicera en kortnovell författad av Ernest Hemingway. Andra noterbara skribenter som har publicerats i tidningen är till exempel Ralph Waldo Emerson, Harriet Beecher Stowe och Henry Wadsworth Longfellow.

Idag har man ett stall av flitigt anlitade skribenter vilka inkluderar bland andra Ta-Nehisi Coates, David Frum, Molly Ball och Julia Ioffe. De många duktiga skribenterna är skälet till att the Atlantic av idag är en utmärkt källa för fördjupande analyser och reportage om politik och andra världshändelser.

Ett av världens största mediebolag, och säkerligen det som åtnjuter högst förtroende, är BBC – British Broadcasting Corporation. Det idag helstatliga bolaget började sin verksamhet med radiosändningar redan 1922 under inflytande av bland andra Guglielmo Marconi, en av radions uppfinnare och grundare av Marconi Company som tillhandahöll radiomottagare. Det var flera bolag som tillverkade och sålde radiomottagare, som slog sig samman och bildade BBC. Samtidigt fanns det flera konkurrerande sändningsbolag. BBC hamnade slutligen under postverket och fick monopol genom ett kungligt tillståndsbrev 1927.

Leder teknikutvecklingen

BBC började redan 1930 att experimentera med TV-sändningar och drog igång reguljära sändningar redan 1936. BBC har varit föregångare och lett teknikutvecklingen ända sedan starten. De var först med exempelvis text-TV, DAB-radio, digitalisering, online-TV och satellitsändningar.

Det är inte bara inom tekniken som BBC leder utvecklingen, utan även inom programutvecklingen. De flesta mediebolag sneglar på vad BBC håller på med och lanserar sedan sina egna kopior, det gäller inte minst för Sveriges Radio. Det finns knappt en programidé eller koncept som SR har hittat på själv, utan allt “lånas”, utan att rodna, av BBC. Några exempel som har kopierats är radioprogrammen “Novisen vid spisen”, som ju senare även gick i TV, långkörarna “På minuten” och “Dagens dikt” samt “Klingan” och “Språket”. Andra koncept som SR ogenerat tog över från BBC är frukost-TV, lokalradiostationer och en ungdomskanal, som P3. TV-program som “Hem till byn”, “Fråga Lund”, “Barnjournalen” och “Djursjukhuset” är också exempel på snodda idéer.

Förutom alla kopierade programidéer som radio- och TV-bolag runt om i världen har tagit från BBC förekommer det även en omfattande programförsäljning från bolaget. En stor del av BBC:s inkomster kommer från försäljning av program som “Top Gear”, “Dr. Who” och “Planet Earth”. Särskilt naturprogrammen, med Sir David Attenborough som programledare, har sålt oerhört bra i decennier.

Trovärdighet

BBC åtnjuter ett högt förtroende bland radiolyssnare och nyhetsföljare runt om i världen. De började redan tidigt att göra program på arabiska och persiska. Från början var det ett sätt att nå ut med information till medborgare i imperiet som kanske inte var så kunniga i engelska, men med åren blev det ett sätt att motverka desinformation från totalitära ledare runt om i världen. En stor del av budgeten för BBC World Service, som idag tillhandahåller nyheter, debatter, radio och TV på över 40 språk, kommer från det brittiska utrikesdepartementet som har insett nyttan av en mer nyanserad global nyhetsförmedling.

BBC har filat på sitt varumärke och sin trovärdighet i snart 100 år. Har du själv inte den tiden att få ut ditt budskap och lansera ditt varumärke kan du skaffa tygpåsar med tryck, ett snabbare och billigare sätt att synas finns knappt.

Finansiering

BBC:s verksamhet finansieras till stor del genom licensavgifter som i Sverige. De hushåll och företag som har en TV-mottagare ska betala cirka 155 brittiska pund om året. Före 1971 var man även tvungen att betala licensavgift för radiomottagare. Det brittiska systemet är dock mer flexibelt än det svenska, exempelvis är avgiften reducerad med 50 % i hushåll där synskadade bor och avgiften är helt borta för hushåll som innehåller någon person över 75 år.

Lokala nyheter skiljer sig ofta från de som är i media och riktar sig nationellt. De lokala nyheterna handlar mer om mindre händelser som hänt inom närområdet. Det här gör att det ofta blir mer personliga nyheter än det som händer i Sverige i stort. Lokala nyheter kan även vara mer positiva händelser. Det beror helt på vilken typ av media som de lokala nyheterna kommer från. Ofta finns det utrymme för nationella nyheter, men de får mindre plats om de inte har lokal anknytning och fokus ligger helt och hållet på det som händer inom närområdena.

Annonsfinansierade nyheter

Nyheter som finansieras genom att tidningen eller tv-bolaget helt är finansierade genom att företaget säljer in annonsplatser skiljer sig mycket från andra nyheter som finansierats statligt, kommunalt eller genom prenumerationsförsäljning. De här nyheterna behöver levereras till en större mängd läsare. Ofta är det något som läsarna får utan att behöva betala något och det gör att dessa nyheter levereras genom reklam och går ut till de flesta i området. Nyheterna brukar mer vara i form av reportage om personer eller företag som gjort någon bra.

Prenumerationsbaserade nyheter

För att locka prenumeranter krävs det att det kommer bra nyheter dagligen. Det kan handla om det senaste som hänt inom kommunen, en lokal förening, ett företag eller olyckshändelser. Beslut som fattas som kommer att beröra många invånare kan också vara något det skrivs om. Sådana händelser följer ofta av media som säljer prenumerationer på lokal nivå. Det handlar om att ge lokalborna uppdateringar om sådant som kan komma att beröra dem på ett eller annat sätt. När det kommer till att leverera bra kvalitet till lokalbor gäller det att få till ett innehåll där de kan känna igen sig.

Myndighetsfinansierade lokala nyheter

Det här kan ofta handla om nyheter vi hittar på tv och att den är statligt finansierad för att kunna drivas. Kommunala nyheter kan också finnas och det är sällan de finns i pappersformat. Nyheter som kan finnas inom den här gruppen kan ofta handla om viktiga samhällsfrågor. Allt från den lokala Distriktstandvården till viktiga beslut som fattas på

kommunal nivå. De statligt finansierade sträcker sig ofta på en mer regional nivå samtidigt som det även innefattar det lokala.

Värna om integriteten

Något som är viktigt att tänka på när det kommer till nyheter som riktar sig till lokalbefolkningen är att det är viktigt att värna om integriteten för de som nämns i en artikel. Ofta känner personer varandra och även om inga namn nämns i en artikel kan det var lätt att räkna ut vem det handlar om. De som producerar nyheter på den här nivån har ett ansvar gentemot de enskilda personerna på ett helt att annat sätt än när nyheterna är på nationell nivå. Givetvis gäller det även där, men det kan vara lättare att den nyheten handlar om förblir anonym.

Vart fjärde år är det valår. Och då pratar jag inte om blåvalar och späckhuggare, utan om det stora politiska valet om vem som ska regera i Sverige fyra år framåt. Kampanjer, inslag och artiklar flödar i vårt informationssamhälle och försöker skapa politiska ställningstaganden och vinnande majoritet. Det är inte konstigt att nyheterna, ungefär vart fjärde år, börjar verka vara lite märkliga. Kanske till och med lite färgade?

Tidningars politiska färg

Många avfärdar idén och andra svär på den, idén om att tidningar skulle ha en politisk agenda. Att olika tidningar har olika ideologier är dock sedan gammalt. Aftonbladet är rött och DN var rött som blev blått. Den tredje makten – som ska vara media – har i uppgift att granska och informera befolkningen om vad som sker inom stat och politik. Många säger sig dock se en skillnad i skildring, när det kommer till nyhetsinslag och artiklar under valåret. Olika tidningar med olika ideologier, väljer att vinkla, försköna eller bortse från vissa nyheter eller viss statistik, för att främja sin politiska färg. Som läsare måste man alltså vara på sin vakt när det kommer till den folkstyrda tredje makten.

Läs oberoende källor och statistiska undersökningar

I en värld av “fake news” och ständigt informationsflöde, så är det viktigt att vara en allätare inom läsning och nyhetshämtning. Du kan alltså inte envisas med att läsa Expressen och bara se på TV 4. Då kommer du få en onyanserad bild av vad som egentligen pågår. För att vara på den säkra sidan bör du åtminstone läsa tre olika oberoende källor som skildrar samma händelse, eller beräknar samma statistik. Sen kan du skaffa Vattenflaskor med tryck med din politiska åsikt.

Hur objektiv en tv-kanal eller tidning än försöker vara, så är det en omöjlighet. Man kan märka att en tidning endast talar om förebyggandet av en viss problematik och en annan om straffen för den. Om två personer står på två olika sidor och bevittnar samma händelse, är det alltså upp till dig (som medborgare och röstberättigad) att höra på dem båda.

Sociala medier är i behov av källkritiska ögon

Sociala medierär ett ypperligt sätt att sprida fakta och åsikter på. Men du måste agera källkritiskt. Allt för många läser något på Facebook och går inte vidare med saken. Hur konstigt blir det inte om du läser en kompis hemsnickrade statistik om flyktingar och röstar med den i åtanke? Det finns ingen sanning när det kommer till åsikter. Men det finns oftast en sanning när det kommer till fakta och statistik. Du som medborgare har en skyldighet att vara påläst. Även om du inte har en skyldighet att ändra din röst till följd av det.

De flesta kommuner har tidningar för studenter. Vissa tidningar riktar in sig på just universitetsnivå, men det finns även de tidningar som fokuserar på mellan och hög-stadiet. Räckvidden kan vara allt från ett par hundra läsare till hundratusentals. Det grymma med magasinen är att de kan lägga vikt på både det jobbiga och det positiva som händer i skolan. Då många ungdomar försöker hantera alla förväntningar och krav som finns, är det skönt att kunna koppla av och läsa en tidning som svarar på allt de funderar över. Därför finns det väldigt många fördelar för ungdomar att ha denna typ av studentmedia att luta sig mot.

Bland alla tidningar som fokuserar på studentmedia står namnet Chili ut. Chili är en tidning som inriktar sig på nöje och framtid för åttonde- och niondeklassare. Framtidsavdelningen fokuserar på utvecklingen och valen av utbildningar och startande av eget företag. Detta gör tidningen för att ge eleven de bästa förutsättningarna gällande valet av inriktningar i gymnasiet. Självklart så pratas det mycket om ämnet och inblicken eleven får är unik, då den kommer direkt från en människa som redan har en fot i branschen. Chili har cirka 60 000 läsare runtom landet, och tidningen får dagligen fler läsare. Känner du dig osäker på vad du vill läsa vidare till och är rädd att du kanske inte kommer nå de akademiska målen som krävs? Testa att göra högskoleprovet 2018 för att få en bättre inblick!

Trots alla dessa fördelar så har studenttidningarna mött tuffa tider, då regeringen kom med ett förslag år 2009 gällande att slopa obligatorisk studentkår. Detta innebär att de som vill ta del av en kår då skulle vara tvungna att betala en avgift. Bara i Stockholm låg budgeten på någonstans mellan 18 och 19 miljoner kronor. Detta ville regeringen skära ner till cirka 3 miljoner kronor. 2009-06-10 gick förslaget igenom och redan år 2010 var kårobligatoriet avskaffat. Detta har varit en stor motgång då resurser som går till de olika tidningarna verkligen är viktigt för elever.

Careeon är ett bemanningsföretag som riktar in sig på socialt arbete som utförs av skräddarsydda socionomer med hög kompetens. Careeon bemannar även skolor med kuratorer som jobbar för att göra skillnad. De erbjuder flexibla lösningar till alla skolor,speciellt de skolor som har specifika behov. Mediafabriken är ett annat företag som har hand om flera mediakanaler, de fokuserar på olika flygtjänster. Mediafabriken säljer till CareeOn vilket hjälper till med marknadsföringen av bemanningstjänsten.

Informationsteknologin har varit med oss ett antal decennier nu, men likväl går utvecklingen fortare än den någonsin gjort. Den tidsanda som en gång fick Ericsons ledning att nå det famösa felslutet att mobiltelefoner var en modefluga, är sedan länge förbi. Dagens IT-relaterade diskussioner handlar inte om huruvida teknologin kommer att vara en del av framtiden utan hur. En av de absolut mest revolutionerande teknologiska utvecklingarna har varit förmågan att etablera och använda olika typer av nätverk. Det mest betydelsefulla har naturligtvis varit internet. Andra, mer begränsade typer av nätverk har emellertid fått större betydelse än många kan tro. Det finns idag få företag som inte använder sig av något slags intranät. Teknologin föregick det vi idag känner som internet och kan beskrivas som en lokal, sluten version av det.

Via olika typer av intranät kan information snabbt och enkelt delas mellan olika personer inom en organisation. Tack vare att informationsdelning sker via ett eget, lokalt nätverk snarare än internet kan den genomföras på ett säkrare och snabbare sätt. Intranätets användare kan konfigurera det enligt sina egna, specifika önskemål och behov. Våra tidigaste nätverk var just olika typer av intranät, som tillät olika personer och avdelningar inom stora organisationer att snabbt och enkelt få tillgång till gemensam information. Enligt många experter inom organisationsteori är det svårt att överskatta betydelsen som denna typ av teknologi haft för vår kultur och ekonomi. en ledarskapsutbildning är alltid bra att ha , men en god förståelse för intranätens potential har länge varit ett minst lika viktigt kompetensområde för chefer på alla nivåer inom större organisationer. Dagens användningsområden för intranät har naturligtvis utvidgats i jämförelse med teknologins första trevande steg. Den information som delas vi nätverken blir allt mer komplex. Det blir allt vanligare att skicka olika slags interna nyheter via nätverket, istället för att bara använda det för aktiv informationsinhämtning för nätverkets olika användare.

Medger skräddarsydda kommunikationer

Att en organisation bygger upp ett eget intranät som omfattar ett eget system för mejl och andra kommunikationer, medger att systemet kan skräddarsys för varje enskild organisation. Beroende på vilket slags informationsflöde en organisation kräver, kan ett intranät struktureras på olika sätt. För många företag är det viktigt att snabbt nå ut med nyheter till så många medarbetare som möjligt. För exempelvis skolor och vissa myndigheter kan det istället krävas ett större fokus på aktiv informationsinhämtning av individuella användare. Det kan då röra sig om research och liknande efterforskningar. Som ett praktiskt exempel på hur ett företag kan använda sitt nätverk kan nämnas att Skandia meddelade via intranätet om Outlook. Att företag i Skandias storlek väljer att satsa stora resurser på att bygga ett pålitligt intranät beror inte bara på den smidighet som ett sådant system medför. Att kommunikationer sker inom ett slutet nätverk medger större säkerhet genom att minska sårbarheten för dataintrång och liknande. Multinationella företag har ofta stora behov av att hålla viss information hemlig och själv kontrollera när vissa meddelanden når allmänheten. Genom att kommunicera internt via ett intranät förenklas detta väsentligen.