The Atlantic

The Atlantic är en amerikansk tidskrift som grundades år 1857 i Boston. Den var då ett magasin som främst riktade in sig på litteratur och kultur. Idag ges tidningen ut på ett flertal olika plattformar, främst på internet och fokus handlar om dagsaktuella frågor.

Precis som många andra tidningsmedier har the Atlantic gått igenom svåra tider. Under slutet av 90-talet började tidningen, efter flertal ägarbyten, att ändra inriktning. Tidningen gick från sitt tidigare kulturfokus till att istället behandla generella frågor med fördjupande reportage och essäer. Det skulle visa sig att det var en gynnsam kursändring, år 2010 kunde tidningen redovisa vinst för första gången på ett drygt decennium.

Tidningsdöden

En del av historien om the Atlantic handlar, som för så många andra papperspublikationer, om de senaste årens tidningsdöd. Skeendet som innebär att traditionell pappersmedia får allt svårare att klara sig ekonomiskt. Även om pappersmedier har det svårt lever journalistik och textmedia i allra högsta grad på internet. Kanske står du i färd med att starta en egen firma? En reportageblogg eller någon annan typ av hemsida? Då behöver du fundera över någon form av marknadsföringsstrategi. Om det är en firma du har eller ska starta behöver du synas på internet. För din digitala marknadsföring kan du vända dig till programmatic som ger dig möjligheten att själv boka och kontrollera dina digitala marknadsföringskampanjer. Med deras hjälp kommer ditt budskap att visas för precis rätt personer.

The Atlantic och politiken

I samband med presidentvalet i USA brukar många amerikanska tidningar ställa sig bakom någon av kandidaterna. The Atlantic skiljer sig lite från mängden på den punkten. De har endast rekommenderat en kandidat vid tre tillfällen sedan starten på 1800-talet. Den första kandidaten som rekommenderades var Abraham Lincoln. Sedan skulle det dröja nästan hundra år, till 1964, innan tidningen backade demokraternas kandidat Lyndon Johnson. Senast ställde man sig bakom demokraternas kandidat Hilary Clinton i valet 2016 som i slutändan såg Donald Trump som segrare. Idag stöttar tidningen hållningen att Trump borde avsättas.

Många stora namn har skrivit för magasinet

Som ett av världens ledande litterära magasin publicerade the Atlantic utdrag ur många böcker som med tiden har blivit klassiker. Till exempel publicerade man många verk av Mark Twain. Tidningen var också tidigt ute med att publicera en kortnovell författad av Ernest Hemingway. Andra noterbara skribenter som har publicerats i tidningen är till exempel Ralph Waldo Emerson, Harriet Beecher Stowe och Henry Wadsworth Longfellow.

Idag har man ett stall av flitigt anlitade skribenter vilka inkluderar bland andra Ta-Nehisi Coates, David Frum, Molly Ball och Julia Ioffe. De många duktiga skribenterna är skälet till att the Atlantic av idag är en utmärkt källa för fördjupande analyser och reportage om politik och andra världshändelser.

BBC

Ett av världens största mediebolag, och säkerligen det som åtnjuter högst förtroende, är BBC – British Broadcasting Corporation. Det idag helstatliga bolaget började sin verksamhet med radiosändningar redan 1922 under inflytande av bland andra Guglielmo Marconi, en av radions uppfinnare och grundare av Marconi Company som tillhandahöll radiomottagare. Det var flera bolag som tillverkade och sålde radiomottagare, som slog sig samman och bildade BBC. Samtidigt fanns det flera konkurrerande sändningsbolag. BBC hamnade slutligen under postverket och fick monopol genom ett kungligt tillståndsbrev 1927.

Leder teknikutvecklingen

BBC började redan 1930 att experimentera med TV-sändningar och drog igång reguljära sändningar redan 1936. BBC har varit föregångare och lett teknikutvecklingen ända sedan starten. De var först med exempelvis text-TV, DAB-radio, digitalisering, online-TV och satellitsändningar.

Det är inte bara inom tekniken som BBC leder utvecklingen, utan även inom programutvecklingen. De flesta mediebolag sneglar på vad BBC håller på med och lanserar sedan sina egna kopior, det gäller inte minst för Sveriges Radio. Det finns knappt en programidé eller koncept som SR har hittat på själv, utan allt ”lånas”, utan att rodna, av BBC. Några exempel som har kopierats är radioprogrammen ”Novisen vid spisen”, som ju senare även gick i TV, långkörarna ”På minuten” och ”Dagens dikt” samt ”Klingan” och ”Språket”. Andra koncept som SR ogenerat tog över från BBC är frukost-TV, lokalradiostationer och en ungdomskanal, som P3. TV-program som ”Hem till byn”, ”Fråga Lund”, ”Barnjournalen” och ”Djursjukhuset” är också exempel på snodda idéer.

Förutom alla kopierade programidéer som radio- och TV-bolag runt om i världen har tagit från BBC förekommer det även en omfattande programförsäljning från bolaget. En stor del av BBC:s inkomster kommer från försäljning av program som ”Top Gear”, ”Dr. Who” och ”Planet Earth”. Särskilt naturprogrammen, med Sir David Attenborough som programledare, har sålt oerhört bra i decennier.

Trovärdighet

BBC åtnjuter ett högt förtroende bland radiolyssnare och nyhetsföljare runt om i världen. De började redan tidigt att göra program på arabiska och persiska. Från början var det ett sätt att nå ut med information till medborgare i imperiet som kanske inte var så kunniga i engelska, men med åren blev det ett sätt att motverka desinformation från totalitära ledare runt om i världen. En stor del av budgeten för BBC World Service, som idag tillhandahåller nyheter, debatter, radio och TV på över 40 språk, kommer från det brittiska utrikesdepartementet som har insett nyttan av en mer nyanserad global nyhetsförmedling.

BBC har filat på sitt varumärke och sin trovärdighet i snart 100 år. Har du själv inte den tiden att få ut ditt budskap och lansera ditt varumärke kan du skaffa tygpåsar med tryck, ett snabbare och billigare sätt att synas finns knappt.

Finansiering

BBC:s verksamhet finansieras till stor del genom licensavgifter som i Sverige. De hushåll och företag som har en TV-mottagare ska betala cirka 155 brittiska pund om året. Före 1971 var man även tvungen att betala licensavgift för radiomottagare. Det brittiska systemet är dock mer flexibelt än det svenska, exempelvis är avgiften reducerad med 50 % i hushåll där synskadade bor och avgiften är helt borta för hushåll som innehåller någon person över 75 år.

Lokala nyheter

Lokala nyheter skiljer sig ofta från de som är i media och riktar sig nationellt. De lokala nyheterna handlar mer om mindre händelser som hänt inom närområdet. Det här gör att det ofta blir mer personliga nyheter än det som händer i Sverige i stort. Lokala nyheter kan även vara mer positiva händelser. Det beror helt på vilken typ av media som de lokala nyheterna kommer från. Ofta finns det utrymme för nationella nyheter, men de får mindre plats om de inte har lokal anknytning och fokus ligger helt och hållet på det som händer inom närområdena.

Annonsfinansierade nyheter

Nyheter som finansieras genom att tidningen eller tv-bolaget helt är finansierade genom att företaget säljer in annonsplatser skiljer sig mycket från andra nyheter som finansierats statligt, kommunalt eller genom prenumerationsförsäljning. De här nyheterna behöver levereras till en större mängd läsare. Ofta är det något som läsarna får utan att behöva betala något och det gör att dessa nyheter levereras genom reklam och går ut till de flesta i området. Nyheterna brukar mer vara i form av reportage om personer eller företag som gjort någon bra.

Prenumerationsbaserade nyheter

För att locka prenumeranter krävs det att det kommer bra nyheter dagligen. Det kan handla om det senaste som hänt inom kommunen, en lokal förening, ett företag eller olyckshändelser. Beslut som fattas som kommer att beröra många invånare kan också vara något det skrivs om. Sådana händelser följer ofta av media som säljer prenumerationer på lokal nivå. Det handlar om att ge lokalborna uppdateringar om sådant som kan komma att beröra dem på ett eller annat sätt. När det kommer till att leverera bra kvalitet till lokalbor gäller det att få till ett innehåll där de kan känna igen sig.

Myndighetsfinansierade lokala nyheter

Det här kan ofta handla om nyheter vi hittar på tv och att den är statligt finansierad för att kunna drivas. Kommunala nyheter kan också finnas och det är sällan de finns i pappersformat. Nyheter som kan finnas inom den här gruppen kan ofta handla om viktiga samhällsfrågor. Allt från den lokala Distriktstandvården till viktiga beslut som fattas på kommunal nivå. De statligt finansierade sträcker sig ofta på en mer regional nivå samtidigt som det även innefattar det lokala.

Värna om integriteten

Något som är viktigt att tänka på när det kommer till nyheter som riktar sig till lokalbefolkningen är att det är viktigt att värna om integriteten för de som nämns i en artikel. Ofta känner personer varandra och även om inga namn nämns i en artikel kan det var lätt att räkna ut vem det handlar om. De som producerar nyheter på den här nivån har ett ansvar gentemot de enskilda personerna på ett helt att annat sätt än när nyheterna är på nationell nivå. Givetvis gäller det även där, men det kan vara lättare att den nyheten handlar om förblir anonym.

Nyheter i valtider

Vart fjärde år är det valår. Och då pratar jag inte om blåvalar och späckhuggare, utan om det stora politiska valet om vem som ska regera i Sverige fyra år framåt. Kampanjer, inslag och artiklar flödar i vårt informationssamhälle och försöker skapa politiska ställningstaganden och vinnande majoritet. Det är inte konstigt att nyheterna, ungefär vart fjärde år, börjar verka vara lite märkliga. Kanske till och med lite färgade?

Tidningars politiska färg

Många avfärdar idén och andra svär på den, idén om att tidningar skulle ha en politisk agenda. Att olika tidningar har olika ideologier är dock sedan gammalt. Aftonbladet är rött och DN var rött som blev blått. Den tredje makten – som ska vara media – har i uppgift att granska och informera befolkningen om vad som sker inom stat och politik. Många säger sig dock se en skillnad i skildring, när det kommer till nyhetsinslag och artiklar under valåret. Olika tidningar med olika ideologier, väljer att vinkla, försköna eller bortse från vissa nyheter eller viss statistik, för att främja sin politiska färg. Som läsare måste man alltså vara på sin vakt när det kommer till den folkstyrda tredje makten.

Läs oberoende källor och statistiska undersökningar

I en värld av ”fake news” och ständigt informationsflöde, så är det viktigt att vara en allätare inom läsning och nyhetshämtning. Du kan alltså inte envisas med att läsa Expressen och bara se på TV 4. Då kommer du få en onyanserad bild av vad som egentligen pågår. För att vara på den säkra sidan bör du åtminstone läsa tre olika oberoende källor som skildrar samma händelse, eller beräknar samma statistik. Sen kan du skaffa Vattenflaskor med tryck med din politiska åsikt.

Hur objektiv en tv-kanal eller tidning än försöker vara, så är det en omöjlighet. Man kan märka att en tidning endast talar om förebyggandet av en viss problematik och en annan om straffen för den. Om två personer står på två olika sidor och bevittnar samma händelse, är det alltså upp till dig (som medborgare och röstberättigad) att höra på dem båda.

Sociala medier är i behov av källkritiska ögon

Sociala medierär ett ypperligt sätt att sprida fakta och åsikter på. Men du måste agera källkritiskt. Allt för många läser något på Facebook och går inte vidare med saken. Hur konstigt blir det inte om du läser en kompis hemsnickrade statistik om flyktingar och röstar med den i åtanke? Det finns ingen sanning när det kommer till åsikter. Men det finns oftast en sanning när det kommer till fakta och statistik. Du som medborgare har en skyldighet att vara påläst. Även om du inte har en skyldighet att ändra din röst till följd av det.

Fake news och källkritikens betydelse

Ett uttryck som hörts allt oftare i media och på internet den senaste tiden är ”fake news”. Termen har blivit särskilt frekvent sedan Donald Trump valdes till president i USA, då han ofta anklagar nyheter för att vara just ”fejk”. Men vad innebär egentligen begreppet? Och hur kan man motarbeta det?

Fake news, eller fejknyheter, är så som namnet antyder en nyhetsstory som inte är sann. Dessa falska nyheter sprids ofta på ett medvetet sätt som en form av desinformation, och förekommer både i traditionella media och på internet. De är dock betydligt mer vanligt förekommande i sociala medier, där nyheterna dessutom kan sprida sig som en löpeld tack vare delningsfunktionerna. Anledningen till att man sprider falska nyheter är oftast en av två: för politisk vinning eller för ekonomisk vinning. Falska nyheter med politiskt syfte kan närmast ses som en form av propaganda, då avsikten är att styra den politiska debatten i en viss riktning eller övertyga människor om en viss politisk åsikt. Falska nyheter där syftet är ekonomisk vinning är ofta lättare att genomskåda, eftersom dessa använder sig av så kallade ”clickbait”-rubriker: uppseendeväckande och sensationella rubriker som ska locka användarna att klicka på länken till artikeln. Vad själva artikeln sedan innehåller är mindre relevant, eftersom sajterna som använder sig av denna taktik ofta får betalt per sidvisning.

I takt med att denna typ av nyheter blir allt vanligare, kräver det mer av oss som internetanvändare och nyhetsläsare. Alla får lära sig om källkritik i skolan, och när man stöter på en artikel som man tycker verkar osannolik är det dags att plocka fram sin inre detektiv. Man kan till exempel kontrollera vem som är ansvarig utgivare för tidningen eller sajten (på många sajter för fejknyheter finns det ingen sådan), eller googla på ämnet för att se om andra mediekanaler rapporterar samma sak. Det är särskilt viktigt att vara säker på att man läser korrekta nyheter om man har ekonomiska intressen som berör artikelns ämne, till exempel om man investerar eller funderar på att investera i fastigheter. Då kan det vara bra att välja mer selektivt var man hämtar sina nyheter, och gå direkt in på etablerade tidningssajter, snarare än att klicka på länkar i sociala medier.

Public service i Sverige

”Public service” är ursprungligen ett brittiskt uttryck, som då syftar på BBC och de privata tv-bolag som har ett avtal med staten gällande deras programutbud. Syftet med public service är att befolkningen ska ha tillgång till ett berikande programutbud.

I Sverige omfattar public service Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Tanken med dessa radio- och tv-kanaler är att de ska vara oberoende, det vill säga inte kopplade till någon särskild politisk ideologi eller påverkade av sponsorer. Därför sänds ingen reklam i dessa kanaler – istället finansieras verksamheten genom de TV-avgifter som alla som äger en tv i Sverige ska betala. TV-avgiften ligger på drygt 2 200 kronor om året, vilket sammanlagt ger SVT, UR och SR en årlig budget på 7,1 miljarder kronor. Undantaget från reklamregeln är särskilda program, som Melodifestivalen, som kan vara sponsrade av företag. I sådana fall visas en skylt före programmets start med sponsorns namn. Sponsorer är ofta nödvändiga för att SVT:s budget ska hålla för det omfattande spektakel som Melodifestivalen har blivit.

För vanliga människor är det dock oftast inte ett alternativ att söka sponsorer när ens privata budget inte håller. En annan vanlig lösning är då istället att man får låna pengar. Om man hamnar i den situationen ska man se till att låna pengar hos Sambla, eftersom man där kan jämföra lånevillkor från olika banker och låneinstitut. Det gör att man kan vara säker på att man lånar till så bra förutsättningar som möjligt.

Den svenska public service-definitionen återfinns i sändningstillståndets åttonde paragraf, där det bland annat står att programmen i public service ska ”präglas av folkbildningsambitioner”, och att man ska representera flera olika åsikter i programmen. Programmen ska också hålla hög kvalitet och tillgodose intressen från flera olika grupper gällande religion, kultur och vetenskap.

Nyheter för barn

När man har barn kan det vara svårt att veta hur mycket information de skall få om saker som pågår i världen. Det är förstås bra om de lär sig om världen utanför Sverige, men det kan också vara knepigt att veta var man skall dra gränsen. Det är viktigt att komma ihåg att barn är barn, och att de därför inte heller har verktyg att hantera lika mycket information som en vuxen har. Däremot säger forskare att det är viktigt att man pratar med sina barn om saker som händer i världen. Eftersom vi lever i ett samhälle där information sprids snabbt kommer olika händelser också nå fram till barnen. Som vuxen finns det flera saker man kan göra för att barnet skall känna sig tryggt, och det finns vissa nyhetskanaler som är bättre än andra för barn.

Välj nyheter som är anpassade för barn

Det finns flera medier som erbjuder nyheter som passar för barn. Som förälder är det bra att välja sådana medier som har valt att specifikt fokusera på att informera barn om en händelse, eftersom man då kan vara trygg med att de utformat informationen från ett barns perspektiv. Det andra man kan göra är att själv läsa igenom eller lyssna på nyheter innan man låter barnet göra det. Om man till exempel hittat nyheter i barnradion kan man också välja att lyssna på programmet tillsammans med sitt barn. Det viktiga man skall komma ihåg är att barnet kan påverkas av nyheterna, och att det är viktigt att man diskuterar och pratar om det man lyssnat på. Speciellt om man märker att barnet reagerade starkt på ett eller annat sätt. Nyheter skall upplysa barn, men det skall inte få dem att känna sig rädda eller otrygga.

Varva nyheter med nöje

Som vuxen kan man välja ut det man tycker är viktigast och låta barnet ta del av de nyheterna. Det är också viktigt att låta nyheterna varvas med något roligt. Kanske är det skäl att se på en bra film eller att leka någon rolig lek efter att man läst och sett på nyheterna. Det är för att barnet skall känna att allting inte är tungt och svårt, utan att det finns fina stunder. Som vuxen har man ett stort ansvar för att barnen mår bra, och det kan ofta krävas mycket tid och energi att fånga upp dem när saker känns jobbiga. Därför är det viktigt att man ser till att också som vuxen avlasta sig själv så mycket som möjligt. Det kan man till exempel göra genom att kika in hos http://barnkalas-stockholm.com/ när det är dags att fira en födelsedag. Där kan man få tips på aktiviteter som både kan göras på en födelsedag, eller utföras efter att ett barn blivit starkt påverkad av en nyhet.

Journalist: utbildning och yrke

Journalister är en yrkesgrupp som fokuserar på att samla material och information om ämnen. Det kan vara ett specifikt ämne eller flera ämnen. Allt beror vilken inriktning journalisten har samt vilken tidning eller tv-kanal de arbetar för. Man kan hitta journalister inom samtliga yrken: press, webb, radio och TV samt tidningar. Då samhället blir alltmer digitaliserat försvinner fler arbetspositioner som journalister inom tidningar och istället har de sociala medierna tagit plats. Därför kan en journalist ha en delad titel som reporter. Det är en journalists uppdrag att samla på sig information från alla partier som lyssnare/läsare, ansvarige och den utsatte i situationen. Kort och gott är det journalistens jobb att ge en så rättvis bild som möjligt av det som har hänt.

Arbetsuppgifter för en journalist

Då journalister ibland gräver information inom ämnen som kan vara känsliga kan journalistik ses som ett farligt yrke då stämningen kan bli aggressiv. Till exempel nyhetsreportrar/journalister måste befinna sig på de platser där uppståndelsen äger rum. Det kan vara alltifrån krig, mord till familjesituationer som har eskalerat. Oavsett vad det är för situation som har skett måste journalisten förbli opartisk och lyssna på alla partier. Detta kräver att man som journalist är insatt i vad som händer i samhället och i världen. Man måste även vara snabb som journalist då man självklart vill få ut nyheten innan någon annan. Något som har kommit fram på senare år är att alltfler journalister börjar arbeta som frilans istället för att vara fast på en byrå. På så sätt blir man som frilansjournalist anställd av olika företag under vissa perioder eller för vissa uppdrag. Då är det viktigt att man kan marknadsföra sig själv och jobba för att få nya uppdrag.

Utbildning som krävs

Vill man bli journalist är en bra början att ha en utbildning i bagaget. Det bästa är om man har gått en journalistutbildning på tre år. Utbildningen har olika inriktningar beroende på vad man vill jobba med. Exempelvis kan man läsa inom journalistikforskning eller inom etermedia eller tryckta medier. Man kan även läsa kortare utbildningar på högskolan om man redan gått universitetet. När man skall leta jobb kan det verka omständligt då man måste veta vilken sorts journalist man vill vara då kan det vara bra att få lite hjälp. Till exempel på netjobs.com kan du söka och filtrera sökningen för att få upp just de jobb du vill ha och är ute efter. Är man flexibel när det kommer till plats kan ett tips vara att lämna den sektionen fri för att få upp så många alternativ som möjligt.

TV-nyheter

Nyheter på tv är ett format som vi är vana vid – en studio med ett eller flera nyhetsankare, som presenterar nyheter genom att läsa högt eller genom att visa förinspelade nyhetsinslag. Även dessa inslag håller sig vanligtvis till en mer eller mindre strikt mall, med bilder från händelsen kombinerade med korta intervjuer och en berättarröst som återger händelserna.

De traditionella nyhetsprogrammen på tv får dock allt större konkurrens från olika former av webb-tv, till exempel i form av nyhetssajter som Aftonbladet, som har lanserat sin egen tjänst Aftonbladet TV. Den syns vanligtvis i form av kortare klipp ovanför artiklar om man är inne på Aftonbladets nyhetssida.

För att möta konkurrensen provar många tv-kanaler nya programformat för att locka tillbaka tittarna. Det gjorde till exempel SVT nyligen, då de satsade på det nya nyhetsprogrammet Morgonstudion. Detta program var tänkt att ersätta eller komplettera en annan form av nyhetsprogram på tv, nämligen morgonprogrammen. Dessa program pågår vanligtvis under timmar, och blandar regelbundna nyhetssändningar med studiobaserade aktiviteter som matlagning och artistframträdanden, liksom med diskussioner om aktuella ämnen. I Morgonstudion väljer man att skapa ett morgonprogram som är en slags kombination av en regelrätt nyhetssändning och ett studioprogram á la Nyhetsmorgon på TV4, men med mer fokus på själva nyheterna och ett snabbare tempo. Något annat som märks av är att man satsar på att rikta in sig mot en yngre publik, då fler frågor som diskuteras är relevanta för en yngre målgrupp.

Om du arbetar som frilansande journalist, och behöver hjälp från ett produktionsbolag med att filma och producera ett nyhetsinslag till något av dessa program (eller en längre prduktion, som en dokumentär), ska du kontakta Megapixel. De har nämligen bred erfarenhet av olika typer av film och video, och kan hjälpa dig att skapa ett färdigt nyhetsinslag som du kan använda i din portfolio eller presentera för olika nyhetsredaktioner.

Papperstidningens framtid

Allt fler får idag sina nyheter i digital form, genom att de läser nyheterna på olika nyhetskanalers och tidningars hemsidor – på gott och ont. En självklar fördel med att allt färre prenumererar på en papperstidning är naturligtvis att det är bättre för miljön – färre träd behöver avverkas för att skapa pappersmassan som nyheterna trycks på. För tidningarna har dock pappersupplagans dalande siffror inneburit ett allt större problem – hur ska de kompensera för den förlorade inkomst som de minskade upplagorna för med sig? Många tidningar kämpar idag för sin överlevnad. En lösning som många dagstidningar har antagit är att skapa en digital utgåva av sin tidning, som man kan prenumerera på genom månadsvis betalningar och läsa i sin surfplatta eller på sin dator. Andra tidningar, framförallt kvällstidningar, erbjuder en viss del av sina nyheter gratis på sin hemsida, men reserverar visst innehåll för de som betalar för en form av premiumtjänst.

En inkomstkälla som finns kvar för tidningarna, oavsett om de är i pappersformat eller i digital form, är annonser. Problemet med annonser på tidningarnas hemsida är att internetanvändarna kan ”stänga av” dem genom att använda en applikation till sin webbläsare som blockerar annonser. På detta sätt förlorar tidningarna helt all sin inkomst, vilket har fått som följd att många tidningar väljer att låsa allt sitt innehåll för icke-betalande läsare som använder sådan annonsblockering. Hur utvecklingen kommer att se ut framöver går hittills bara att spekulera i.

En helt annan konsekvens av papperstidningarnas död är att människor inte kommer att ha en naturlig källa till fnöske för att tända en brasa eller elden under en grill. Därför kan det vara värt att investera redan nu i en Bluegaz gasolgrill, så att man inte kommer att stöta på det problemet. Då kan man redan nu säga upp sin tidningsprenumeration, och gå in i den digitala åldern med en digital prenumeration.