Page 2 of 2

Sveriges äldsta tidningar

 

Året var 1645

Redan långt tillbaka i tiden förstod makten att nyheter, propaganda och information behövde spridas ut till folket i det svenska konungariket. Innan år 1645 hade konungen Karl X Gustav kunnat använda sig av tre olika mediekanaler för att nå ut till allmogen i landet. Medialt kunde Karl X Gustav använda sig av riksdagen, kyrkan och landshövdingarna för att sprida information.

År 1645 tillkom en mediakanal i svensk historia. En allmän information och nyhetstidning som bar namnet ”Ordinari Posttijdender” trycktes och distribuerades av svenska konungen och staten. Tidningen innehade monopolställning i Sverige. Inget som publicerades och skrevs i tidningen kunde på något sätt granska eller kritisera makthavarna. Det skulle dröja över hundra år innan det kungliga monopolet på det skrivna ordet upphörde.

1766 års Tryckfrihetsförordning

Sverige var först i världen att göra anspråk på rättigheten till det fria skrivna och talade ordet. Utfärdandet av 1766 års tryckfrihetsförordning kom den 2 december 1766 och var unik i sitt slag. Inget annan land i världen hade grundlagsskyddat rättigheten att uttrycka sig i tal och skrift tidigare. Censuren i Sverige går tillbaka till Gustav Vasa och 1500-talet. Konungar har alltid sett makten i pennan. Att Sverige blev först med lagstadgad tryckfrihetsförordningen. Var en förtjänst av en stark riksdag och att de i många fall positionerade sin maktställning gentemot konungamakten.

Tryckfrihetsförordningen leder till kritiska nyhetstidningar

Tack vare tryckfrihetsförordningen kommer både nyheter, dagstidningar och böcker att publiceras i större utsträckning än tidigare. När Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 blev den snabbt ett nyhetsforum för den pågående politiska debatten i Sverige. Tidningen var öppet kritisk och granskande mot makthavarna. Karl XIV Johan lät indragningsrätten gentemot Aftonbladets publiceringar verka 14 gånger. Slutligen vann Hierta mot konungens indragningsrättigheter. Tryckfriheten stod nu en gång för alla över konungamakten.

Visselblåsare, vakthundar och källgrävare – bara dåliga nyheter?

Bara dåliga nyheter

Flertalet av mediakonsumenterna vilka tar del av nyheter, rapporter och debatter kan drabbas av en sorts slentrian, en pessimistisk och negativ bild av verkligheten. Dagligen översköljs man av nyheter om krig, orättvisor, svält och förskräckliga händelser rapporteras och kablas ut genom samhällets olika mediekanaler.

För att en nyhet skall nå ut till allmänheten måste den upptäckas, grävas fram och spridas. Scouterna har ett motto av typen ”alltid redo”. Nyhetsjournalistikens motto skulle kunna vara ”slå vakt, avslöja och gräv”. Världen innehåller många orättvisor, elände och krig, vilket journalistiken återspeglar. Därför visas många negativa nyheter i tidningar och Tv. En rättvisare, fredligare och mer oproblematiskt värld skulle leda till bättre nyheter och vice versa.

Slå vakt, blås i visselpipan och gräv

Stundtals är förmodligen detta journalistiska arbete både krävande, obekvämt och dystopiskt på flera plan. Orsakerna till att dåliga nyheter har en mer framträdande roll än bra nyheter är egentligen att journalisternas främsta uppgift är att visselblåsa och uppmärksamma obekväma avslöjanden, slå vakt om rättigheter och stå på den lilla människans sida. Att agera vakthund när andra är frånvarande. Journalistiken skall peka på orättvisor och gräva fram källor, aktivt söka information som andra vill dölja. Fortsätt vakta!

Utan kommunikationskanaler – ingen spridning av nyheter

 

Förr i tiden

Mänskliga kulturer har behövt kommunikationskanaler för att skapa ett enhetligt landområde att kontrollera och informera. Empirebyggande civilisationer i historien likt romarriket, Inkariket eller kinesiska dynastier har varit beroende av att bygga upp postliknande nätverk för att få och sprida information. Innan postväsendets framväxt och beridna kurirer började upprätta regelbundna postrutter i Europas var kommunikationskanalerna oerhört begränsade.

Den tidga mediala revolutionen

Renässansens Italien och det Habsburgska riket var tidiga med att utforma ett postväsende och här fanns ett fungerande postsystem redan under 1500-talet. Under ett tidigt 1600-talet utvecklades postväsendet att även inbegripa Danmark, Frankrike och England. Nu växte även distributionen och utbudet av pamfletter, nyhetstidningar och böcker ökade lavinartat. Historiker menat att man kan beskriva hela 1600-talets snabba utveckling likt en medial revolution.

Det intellektuella kulturlivet i Europa kunde genom postväsendets nätverk av beridna postkurirer ta del av nyheter, rapporteringar och propagandatexter. Sveriges postverk startade 1636 och initiativtagare var rikskanslern Axel Oxelstierna. Sverige behövde sprida propaganda och nyhetsrapportera om det 30-åriga kriget nere på den Europeiska kontinenten.

IT Revolutionen

Ett militärt forskningsprojekt som startade 1969, USA och som fortfarande pågår. Aldrig tidigare har ett kommunikationsnätverk kunnat sprida information, lättare effektivare och snabbare än nu!

Viral spridning blir Källkritikens dag

 

Sociala medier

En stor del av vad som sprids och blir viralt på nätet kommer från sociala medier likt Facebook, Twitter eller Instagram. Problemet har uppmärksammats och gratistidningen Metro skapade Viralgranskaren redan 2014. Den är idag ett stående nyhetsinslag för att påvisa falska nyheter och granska sanningshalten i vad som rapporteras likt nyheter. Att viralgranskaren behövs och uppskattas av både journalistkåren och allmänheten statueras genom att Metros viralgranskare både fått Stora journalistpriset och utnämnts av föreningen Vetenskap och folkbildning till ”Årets folkbildare 2014”.

Källkritiken dag

Politiker, samhällsdebattörer och professorer är till stora delar överens om botemedlet mot viral spridning av falska nyheter. Sveriges befolkning behöver vara mer källkritisk oavsett, ålder, kön, yrke, klass, etnicitet eller sexuell läggning. Alla behöver bli mer källkritiska. Det börjar med utbildning av kommande generationer. I år 2017 den 13 mars firades Källkritikens dag med hundratals ungdomar från skolor runtomkring i Sverige. Källkritiken behöver uppmärksammas 365 dagar om året .

Papperstidningens död – en återkommande historia

 

En gammal nyhet återkommer

Papperstidningens död är ingen nytt påstående, inte heller någon nyhet utan en återkommande historia i samhällsdebatten. Hotet från andra kommunikationskanaler har ständigt hängt över papperstidningen likt en svart lieman från Bergmans film Det sjunde inseglet. Radions intåg i de svenska hemmen under hela 1920-talet skulle leda till att medborgarna skulle lyssna på nyheterna istället för att läsa dessa. Avslutande av prenumerationer och upphörandet av försäljningen av papperstidningen i lösnummerformat var skräckscenariot för tidningsägarna. En viss nedgång blev det men papperstidningen överlevde.

På 1950-talet var det dags igen. I svartvitt kablades nyheter, rapporter och väderleksprogrammen ut till folkhemmets nyinköpta Tv-apparater. Flaggan på halvstång för papperstidningen som nyhetsspridare. En liten nedgång skönjdes. Men papperstidningen som nyhetsformat överlevde även denna gång.

Nådastöten återkommer?

År 2017. Idag är det läsplattor, bärbara datorer och mobiler som hotar prasslet från morgontidningen till kaffet. Men det verkar finnas hopp förpapperstidningens överlevnad och en annan parallell går att dra till streamad musik. Vinylskivan såg länge ut att dö ut och förpassas till historiens skräphög. Idag tryck det vinylskivor och byggs vinylspelare för glatta livet. Länge leve det analoga ljudet! Länge leve de analoga tryckta pappersnyheterna?