Om nyheter

Nyheterna är samhällsmedborgarnas ögon och öron ut mot omvärlden. Nyheterna berör och engagerar. Nyheter är viktigt. På den här hemsidan återkopplar och berör artiklarna ämnet nyheter utifrån olika tidsepoker, perspektiv och analyser. Sanningen i förhållande till omvärlden, vad som sker, nya upptäckter och händelser återges medialt i formen av nyheter. Folket i Sverige är beroende av informationsflödet av nyheter, rapporter och information. Utan medial information om nyheter och händelser skulle gemene man veta ytterst lite om vad som pågår och sker ute i världen.

Brist på information ingen kunskap. Ingen kunskap inget ställningstagande. Noll ställningstagande lider till otillräcklig politisk uppfattning. Bristande politisk uppfattning leder till en dåligt fungerande demokrati. Medierna betraktas med rätta som den tredje statsmakten.

Är allt nyheter?

Kort svar. Nej. Allt är inte nyheter. Däremot kommer allt som marknadsförs, rapporteras, upptäcks, avslöjas och utreds passa in i beskrivningen av vad som karaktäriserar en nyhet. Ingen produkt, vetenskaplig upptäckt eller händelse som inte beskrivs inom ramen för en nyhet kommer snabbt dala i nyhetsvärde och slutligen förpassas som förlegad, gammal och uttjänt. Hur snabbt en nyhet transformeras till något obrukbart och inte längre innehar ett nyhetsvärde är ett intressant samhällsfenomen. Nyhetsvärdet står i direkt beroendeställning till tre viktiga faktorer.

  1. Hur snabbt nyheten sprids och når allmänheten.
  2. Nyheten måste innehålla någon form av icke känd information för allmänheten.
  3. Nyheten måste göra anspråk på att den är sann (oavsett om motsatsen bevisas senare).

När någon av dessa tre punkter bryts, saktas ner eller försvinner, kommer nyhetsvärdet i samma takt sjunka. Detta gäller oavsett vilken typ av rapportering, information eller nyhet det handlar om. Medierna och nyhetsrapporteringen i synnerhet bär ett stort ansvar vad det gäller den sista punkten. Sanningshalten i en nyhet är av största vikt. Falska nyheter urholkar journalistikens trovärdighet och yrkesetik. På sikt kan det leda till ett demokratiproblem.

Om inte medborgarna kan tro på informationen som medierna publicerar och skriver, hur ska samhällsmedborgarna då kunde ta ställning i politiska frågor? Nyhetsmedierna bör i så stor utsträckning som möjligt förhålla sig opartiska, neutrala och sanningsenliga. Annars risker journalister och medier hamna i en förtroendekris hos samhällsmedborgarna.

Viktigt att påpeka att det finns odemokratiska länder som verkställer fria val åt nationens medborgare – men det finns inga odemokratiska länder som har full åsikts, yttrande och pressfrihet. Hotet mot diktaturer är inte att tillåta fria val. Hotet mot diktaturer är pressfriheten, precis som hotet mot en demokrati är en vinklad, tillskruvad och partisk journalistik.

Medierna – den tredje statsmakten

Att medierna utvecklas till en tredje statsmakt, för att granska, kritisera och avslöja oegentligheter hos partier, politiker och auktoriteter i samhället skall ses som positivt. Förtroende bygger på att nyheter, rapporter och granskningar gjorda av journalister innehar korrekt och sanningsenlig information. Nyhetsmedierna står och faller med sanningen. Gör man anspråk på sanningen, gör man anspråk på makten. Det gäller oavsett diktatur eller demokratistyre. Att inneha information är att inneha makt. Delad information, flest likes och virala framgångar är idag en del av makten. Sant eller falskt?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *