Lasningen.se

Förr i tiden

Mänskliga kulturer har behövt kommunikationskanaler för att skapa ett enhetligt landområde att kontrollera och informera. Empirebyggande civilisationer i historien likt romarriket, Inkariket eller kinesiska dynastier har varit beroende av att bygga upp postliknande nätverk för att få och sprida information. Innan postväsendets framväxt och beridna kurirer började upprätta regelbundna postrutter i Europas var kommunikationskanalerna oerhört begränsade.

Den tidga mediala revolutionen

Renässansens Italien och det Habsburgska riket var tidiga med att utforma ett postväsende och här fanns ett fungerande postsystem redan under 1500-talet. Under ett tidigt 1600-talet utvecklades postväsendet att även inbegripa Danmark, Frankrike och England. Nu växte även distributionen och utbudet av pamfletter, nyhetstidningar och böcker ökade lavinartat. Historiker menat att man kan beskriva hela 1600-talets snabba utveckling likt en medial revolution.

Det intellektuella kulturlivet i Europa kunde genom postväsendets nätverk av beridna postkurirer ta del av nyheter, rapporteringar och propagandatexter. Sveriges postverk startade 1636 och initiativtagare var rikskanslern Axel Oxelstierna. Sverige behövde sprida propaganda och nyhetsrapportera om det 30-åriga kriget nere på den Europeiska kontinenten.

IT Revolutionen

Ett militärt forskningsprojekt som startade 1969, USA och som fortfarande pågår. Aldrig tidigare har ett kommunikationsnätverk kunnat sprida information, lättare effektivare och snabbare än nu!

 

Sociala medier

En stor del av vad som sprids och blir viralt på nätet kommer från sociala medier likt Facebook, Twitter eller Instagram. Problemet har uppmärksammats och gratistidningen Metro skapade Viralgranskaren redan 2014. Den är idag ett stående nyhetsinslag för att påvisa falska nyheter och granska sanningshalten i vad som rapporteras likt nyheter. Att viralgranskaren behövs och uppskattas av både journalistkåren och allmänheten statueras genom att Metros viralgranskare både fått Stora journalistpriset och utnämnts av föreningen Vetenskap och folkbildning till ”Årets folkbildare 2014”.

Källkritiken dag

Politiker, samhällsdebattörer och professorer är till stora delar överens om botemedlet mot viral spridning av falska nyheter. Sveriges befolkning behöver vara mer källkritisk oavsett, ålder, kön, yrke, klass, etnicitet eller sexuell läggning. Alla behöver bli mer källkritiska. Det börjar med utbildning av kommande generationer. I år 2017 den 13 mars firades Källkritikens dag med hundratals ungdomar från skolor runtomkring i Sverige. Källkritiken behöver uppmärksammas 365 dagar om året .

 

En gammal nyhet återkommer

Papperstidningens död är ingen nytt påstående, inte heller någon nyhet utan en återkommande historia i samhällsdebatten. Hotet från andra kommunikationskanaler har ständigt hängt över papperstidningen likt en svart lieman från Bergmans film Det sjunde inseglet. Radions intåg i de svenska hemmen under hela 1920-talet skulle leda till att medborgarna skulle lyssna på nyheterna istället för att läsa dessa. Avslutande av prenumerationer och upphörandet av försäljningen av papperstidningen i lösnummerformat var skräckscenariot för tidningsägarna. En viss nedgång blev det men papperstidningen överlevde.

På 1950-talet var det dags igen. I svartvitt kablades nyheter, rapporter och väderleksprogrammen ut till folkhemmets nyinköpta Tv-apparater. Flaggan på halvstång för papperstidningen som nyhetsspridare. En liten nedgång skönjdes. Men papperstidningen som nyhetsformat överlevde även denna gång.

Nådastöten återkommer?

År 2017. Idag är det läsplattor, bärbara datorer och mobiler som hotar prasslet från morgontidningen till kaffet. Men det verkar finnas hopp förpapperstidningens överlevnad och en annan parallell går att dra till streamad musik. Vinylskivan såg länge ut att dö ut och förpassas till historiens skräphög. Idag tryck det vinylskivor och byggs vinylspelare för glatta livet. Länge leve det analoga ljudet! Länge leve de analoga tryckta pappersnyheterna?