Lasningen.se

Ett uttryck som hörts allt oftare i media och på internet den senaste tiden är ”fake news”. Termen har blivit särskilt frekvent sedan Donald Trump valdes till president i USA, då han ofta anklagar nyheter för att vara just ”fejk”. Men vad innebär egentligen begreppet? Och hur kan man motarbeta det?

Fake news, eller fejknyheter, är så som namnet antyder en nyhetsstory som inte är sann. Dessa falska nyheter sprids ofta på ett medvetet sätt som en form av desinformation, och förekommer både i traditionella media och på internet. De är dock betydligt mer vanligt förekommande i sociala medier, där nyheterna dessutom kan sprida sig som en löpeld tack vare delningsfunktionerna. Anledningen till att man sprider falska nyheter är oftast en av två: för politisk vinning eller för ekonomisk vinning. Falska nyheter med politiskt syfte kan närmast ses som en form av propaganda, då avsikten är att styra den politiska debatten i en viss riktning eller övertyga människor om en viss politisk åsikt. Falska nyheter där syftet är ekonomisk vinning är ofta lättare att genomskåda, eftersom dessa använder sig av så kallade ”clickbait”-rubriker: uppseendeväckande och sensationella rubriker som ska locka användarna att klicka på länken till artikeln. Vad själva artikeln sedan innehåller är mindre relevant, eftersom sajterna som använder sig av denna taktik ofta får betalt per sidvisning.

I takt med att denna typ av nyheter blir allt vanligare, kräver det mer av oss som internetanvändare och nyhetsläsare. Alla får lära sig om källkritik i skolan, och när man stöter på en artikel som man tycker verkar osannolik är det dags att plocka fram sin inre detektiv. Man kan till exempel kontrollera vem som är ansvarig utgivare för tidningen eller sajten (på många sajter för fejknyheter finns det ingen sådan), eller googla på ämnet för att se om andra mediekanaler rapporterar samma sak. Det är särskilt viktigt att vara säker på att man läser korrekta nyheter om man har ekonomiska intressen som berör artikelns ämne, till exempel om man investerar eller funderar på att investera i fastigheter. Då kan det vara bra att välja mer selektivt var man hämtar sina nyheter, och gå direkt in på etablerade tidningssajter, snarare än att klicka på länkar i sociala medier.

”Public service” är ursprungligen ett brittiskt uttryck, som då syftar på BBC och de privata tv-bolag som har ett avtal med staten gällande deras programutbud. Syftet med public service är att befolkningen ska ha tillgång till ett berikande programutbud.

I Sverige omfattar public service Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Tanken med dessa radio- och tv-kanaler är att de ska vara oberoende, det vill säga inte kopplade till någon särskild politisk ideologi eller påverkade av sponsorer. Därför sänds ingen reklam i dessa kanaler – istället finansieras verksamheten genom de TV-avgifter som alla som äger en tv i Sverige ska betala. TV-avgiften ligger på drygt 2 200 kronor om året, vilket sammanlagt ger SVT, UR och SR en årlig budget på 7,1 miljarder kronor. Undantaget från reklamregeln är särskilda program, som Melodifestivalen, som kan vara sponsrade av företag. I sådana fall visas en skylt före programmets start med sponsorns namn. Sponsorer är ofta nödvändiga för att SVT:s budget ska hålla för det omfattande spektakel som Melodifestivalen har blivit.

För vanliga människor är det dock oftast inte ett alternativ att söka sponsorer när ens privata budget inte håller. En annan vanlig lösning är då istället att man får låna pengar. Om man hamnar i den situationen ska man se till att låna pengar hos Sambla, eftersom man där kan jämföra lånevillkor från olika banker och låneinstitut. Det gör att man kan vara säker på att man lånar till så bra förutsättningar som möjligt.

Den svenska public service-definitionen återfinns i sändningstillståndets åttonde paragraf, där det bland annat står att programmen i public service ska ”präglas av folkbildningsambitioner”, och att man ska representera flera olika åsikter i programmen. Programmen ska också hålla hög kvalitet och tillgodose intressen från flera olika grupper gällande religion, kultur och vetenskap.

När man har barn kan det vara svårt att veta hur mycket information de skall få om saker som pågår i världen. Det är förstås bra om de lär sig om världen utanför Sverige, men det kan också vara knepigt att veta var man skall dra gränsen. Det är viktigt att komma ihåg att barn är barn, och att de därför inte heller har verktyg att hantera lika mycket information som en vuxen har. Däremot säger forskare att det är viktigt att man pratar med sina barn om saker som händer i världen. Eftersom vi lever i ett samhälle där information sprids snabbt kommer olika händelser också nå fram till barnen. Som vuxen finns det flera saker man kan göra för att barnet skall känna sig tryggt, och det finns vissa nyhetskanaler som är bättre än andra för barn.

Välj nyheter som är anpassade för barn

Det finns flera medier som erbjuder nyheter som passar för barn. Som förälder är det bra att välja sådana medier som har valt att specifikt fokusera på att informera barn om en händelse, eftersom man då kan vara trygg med att de utformat informationen från ett barns perspektiv. Det andra man kan göra är att själv läsa igenom eller lyssna på nyheter innan man låter barnet göra det. Om man till exempel hittat nyheter i barnradion kan man också välja att lyssna på programmet tillsammans med sitt barn. Det viktiga man skall komma ihåg är att barnet kan påverkas av nyheterna, och att det är viktigt att man diskuterar och pratar om det man lyssnat på. Speciellt om man märker att barnet reagerade starkt på ett eller annat sätt. Nyheter skall upplysa barn, men det skall inte få dem att känna sig rädda eller otrygga.

Varva nyheter med nöje

Som vuxen kan man välja ut det man tycker är viktigast och låta barnet ta del av de nyheterna. Det är också viktigt att låta nyheterna varvas med något roligt. Kanske är det skäl att se på en bra film eller att leka någon rolig lek efter att man läst och sett på nyheterna. Det är för att barnet skall känna att allting inte är tungt och svårt, utan att det finns fina stunder. Som vuxen har man ett stort ansvar för att barnen mår bra, och det kan ofta krävas mycket tid och energi att fånga upp dem när saker känns jobbiga. Därför är det viktigt att man ser till att också som vuxen avlasta sig själv så mycket som möjligt. Det kan man till exempel göra genom att kika in hos http://barnkalas-stockholm.com/ när det är dags att fira en födelsedag. Där kan man få tips på aktiviteter som både kan göras på en födelsedag, eller utföras efter att ett barn blivit starkt påverkad av en nyhet.

Journalister är en yrkesgrupp som fokuserar på att samla material och information om ämnen. Det kan vara ett specifikt ämne eller flera ämnen. Allt beror vilken inriktning journalisten har samt vilken tidning eller tv-kanal de arbetar för. Man kan hitta journalister inom samtliga yrken: press, webb, radio och TV samt tidningar. Då samhället blir alltmer digitaliserat försvinner fler arbetspositioner som journalister inom tidningar och istället har de sociala medierna tagit plats. Därför kan en journalist ha en delad titel som reporter. Det är en journalists uppdrag att samla på sig information från alla partier som lyssnare/läsare, ansvarige och den utsatte i situationen. Kort och gott är det journalistens jobb att ge en så rättvis bild som möjligt av det som har hänt.

Arbetsuppgifter för en journalist

Då journalister ibland gräver information inom ämnen som kan vara känsliga kan journalistik ses som ett farligt yrke då stämningen kan bli aggressiv. Till exempel nyhetsreportrar/journalister måste befinna sig på de platser där uppståndelsen äger rum. Det kan vara alltifrån krig, mord till familjesituationer som har eskalerat. Oavsett vad det är för situation som har skett måste journalisten förbli opartisk och lyssna på alla partier. Detta kräver att man som journalist är insatt i vad som händer i samhället och i världen. Man måste även vara snabb som journalist då man självklart vill få ut nyheten innan någon annan. Något som har kommit fram på senare år är att alltfler journalister börjar arbeta som frilans istället för att vara fast på en byrå. På så sätt blir man som frilansjournalist anställd av olika företag under vissa perioder eller för vissa uppdrag. Då är det viktigt att man kan marknadsföra sig själv och jobba för att få nya uppdrag.

Utbildning som krävs

Vill man bli journalist är en bra början att ha en utbildning i bagaget. Det bästa är om man har gått en journalistutbildning på tre år. Utbildningen har olika inriktningar beroende på vad man vill jobba med. Exempelvis kan man läsa inom journalistikforskning eller inom etermedia eller tryckta medier. Man kan även läsa kortare utbildningar på högskolan om man redan gått universitetet. När man skall leta jobb kan det verka omständligt då man måste veta vilken sorts journalist man vill vara då kan det vara bra att få lite hjälp. Till exempel på netjobs.com kan du söka och filtrera sökningen för att få upp just de jobb du vill ha och är ute efter. Är man flexibel när det kommer till plats kan ett tips vara att lämna den sektionen fri för att få upp så många alternativ som möjligt.

Nyheter på tv är ett format som vi är vana vid – en studio med ett eller flera nyhetsankare, som presenterar nyheter genom att läsa högt eller genom att visa förinspelade nyhetsinslag. Även dessa inslag håller sig vanligtvis till en mer eller mindre strikt mall, med bilder från händelsen kombinerade med korta intervjuer och en berättarröst som återger händelserna.

De traditionella nyhetsprogrammen på tv får dock allt större konkurrens från olika former av webb-tv, till exempel i form av nyhetssajter som Aftonbladet, som har lanserat sin egen tjänst Aftonbladet TV. Den syns vanligtvis i form av kortare klipp ovanför artiklar om man är inne på Aftonbladets nyhetssida.

För att möta konkurrensen provar många tv-kanaler nya programformat för att locka tillbaka tittarna. Det gjorde till exempel SVT nyligen, då de satsade på det nya nyhetsprogrammet Morgonstudion. Detta program var tänkt att ersätta eller komplettera en annan form av nyhetsprogram på tv, nämligen morgonprogrammen. Dessa program pågår vanligtvis under timmar, och blandar regelbundna nyhetssändningar med studiobaserade aktiviteter som matlagning och artistframträdanden, liksom med diskussioner om aktuella ämnen. I Morgonstudion väljer man att skapa ett morgonprogram som är en slags kombination av en regelrätt nyhetssändning och ett studioprogram á la Nyhetsmorgon på TV4, men med mer fokus på själva nyheterna och ett snabbare tempo. Något annat som märks av är att man satsar på att rikta in sig mot en yngre publik, då fler frågor som diskuteras är relevanta för en yngre målgrupp.

Om du arbetar som frilansande journalist, och behöver hjälp från ett produktionsbolag med att filma och producera ett nyhetsinslag till något av dessa program (eller en längre prduktion, som en dokumentär), ska du kontakta Megapixel. De har nämligen bred erfarenhet av olika typer av film och video, och kan hjälpa dig att skapa ett färdigt nyhetsinslag som du kan använda i din portfolio eller presentera för olika nyhetsredaktioner.

Allt fler får idag sina nyheter i digital form, genom att de läser nyheterna på olika nyhetskanalers och tidningars hemsidor – på gott och ont. En självklar fördel med att allt färre prenumererar på en papperstidning är naturligtvis att det är bättre för miljön – färre träd behöver avverkas för att skapa pappersmassan som nyheterna trycks på. För tidningarna har dock pappersupplagans dalande siffror inneburit ett allt större problem – hur ska de kompensera för den förlorade inkomst som de minskade upplagorna för med sig? Många tidningar kämpar idag för sin överlevnad. En lösning som många dagstidningar har antagit är att skapa en digital utgåva av sin tidning, som man kan prenumerera på genom månadsvis betalningar och läsa i sin surfplatta eller på sin dator. Andra tidningar, framförallt kvällstidningar, erbjuder en viss del av sina nyheter gratis på sin hemsida, men reserverar visst innehåll för de som betalar för en form av premiumtjänst.

En inkomstkälla som finns kvar för tidningarna, oavsett om de är i pappersformat eller i digital form, är annonser. Problemet med annonser på tidningarnas hemsida är att internetanvändarna kan ”stänga av” dem genom att använda en applikation till sin webbläsare som blockerar annonser. På detta sätt förlorar tidningarna helt all sin inkomst, vilket har fått som följd att många tidningar väljer att låsa allt sitt innehåll för icke-betalande läsare som använder sådan annonsblockering. Hur utvecklingen kommer att se ut framöver går hittills bara att spekulera i.

En helt annan konsekvens av papperstidningarnas död är att människor inte kommer att ha en naturlig källa till fnöske för att tända en brasa eller elden under en grill. Därför kan det vara värt att investera redan nu i en Bluegaz gasolgrill, så att man inte kommer att stöta på det problemet. Då kan man redan nu säga upp sin tidningsprenumeration, och gå in i den digitala åldern med en digital prenumeration.

Om nyheter

Nyheterna är samhällsmedborgarnas ögon och öron ut mot omvärlden. Nyheterna berör och engagerar. Nyheter är viktigt. På den här hemsidan återkopplar och berör artiklarna ämnet nyheter utifrån olika tidsepoker, perspektiv och analyser. Sanningen i förhållande till omvärlden, vad som sker, nya upptäckter och händelser återges medialt i formen av nyheter. Folket i Sverige är beroende av informationsflödet av nyheter, rapporter och information. Utan medial information om nyheter och händelser skulle gemene man veta ytterst lite om vad som pågår och sker ute i världen.

Brist på information ingen kunskap. Ingen kunskap inget ställningstagande. Noll ställningstagande lider till otillräcklig politisk uppfattning. Bristande politisk uppfattning leder till en dåligt fungerande demokrati. Medierna betraktas med rätta som den tredje statsmakten.

Är allt nyheter?

Kort svar. Nej. Allt är inte nyheter. Däremot kommer allt som marknadsförs, rapporteras, upptäcks, avslöjas och utreds passa in i beskrivningen av vad som karaktäriserar en nyhet. Ingen produkt, vetenskaplig upptäckt eller händelse som inte beskrivs inom ramen för en nyhet kommer snabbt dala i nyhetsvärde och slutligen förpassas som förlegad, gammal och uttjänt. Hur snabbt en nyhet transformeras till något obrukbart och inte längre innehar ett nyhetsvärde är ett intressant samhällsfenomen. Nyhetsvärdet står i direkt beroendeställning till tre viktiga faktorer.

1. Hur snabbt nyheten sprids och når allmänheten.
2. Nyheten måste innehålla någon form av icke känd information för allmänheten.
3. Nyheten måste göra anspråk på att den är sann (oavsett om motsatsen bevisas senare).

När någon av dessa tre punkter bryts, saktas ner eller försvinner, kommer nyhetsvärdet i samma takt sjunka. Detta gäller oavsett vilken typ av rapportering, information eller nyhet det handlar om. Medierna och nyhetsrapporteringen i synnerhet bär ett stort ansvar vad det gäller den sista punkten. Sanningshalten i en nyhet är av största vikt. Falska nyheter urholkar journalistikens trovärdighet och yrkesetik. På sikt kan det leda till ett demokratiproblem.

Om inte medborgarna kan tro på informationen som medierna publicerar och skriver, hur ska samhällsmedborgarna då kunde ta ställning i politiska frågor? Nyhetsmedierna bör i så stor utsträckning som möjligt förhålla sig opartiska, neutrala och sanningsenliga. Annars risker journalister och medier hamna i en förtroendekris hos samhällsmedborgarna.

Viktigt att påpeka att det finns odemokratiska länder som verkställer fria val åt nationens medborgare – men det finns inga odemokratiska länder som har full åsikts, yttrande och pressfrihet. Hotet mot diktaturer är inte att tillåta fria val. Hotet mot diktaturer är pressfriheten, precis som hotet mot en demokrati är en vinklad, tillskruvad och partisk journalistik.

Medierna – den tredje statsmakten

Att medierna utvecklas till en tredje statsmakt, för att granska, kritisera och avslöja oegentligheter hos partier, politiker och auktoriteter i samhället skall ses som positivt. Förtroende bygger på att nyheter, rapporter och granskningar gjorda av journalister innehar korrekt och sanningsenlig information. Nyhetsmedierna står och faller med sanningen. Gör man anspråk på sanningen, gör man anspråk på makten. Det gäller oavsett diktatur eller demokratistyre. Att inneha information är att inneha makt. Delad information, flest likes och virala framgångar är idag en del av makten. Sant eller falskt?

 

Begreppet falska nyheter

I samband med att USA:s nya president Donald Trump tog presidentposten blev begreppet ”fake news” ett frekvent begrepp i mediadebatten i USA. Presidentens mediautspel och aggressivitet mot journalister och media kom att diskuteras även i den svenska politiska debatten. Det dröjde inte länge innan svenska politiker kom i hetluften och begreppet började användas för att kritisera de olika politikernas twitterbilder och uttalanden.

Jan Björklund anklagades för att sprida falska nyheter genom att ha twittrat bilder på Ann Linde (politisk handelsminister) när hon tecknar ett avtal med politiker i Teheran. Finansminister Magdalena Andersson anklagar Björklund för att sprida falska nyheter och förvränga mediabilden, genom att fotografera och twittra bilder från tre olika händelser där kvinnliga politiker från väst mött muslimska politiker i USA och Saudiarabien. Eftersom inget av länderna Saudiarabien eller USA tillämpar slöjtvång anser Magdalena Andersson att Jan Björklund proklamerar falska nyheter när han lägger upp bilderna från tre olika länder.

Det enda gemensamma med bilderna är att det är muslimska politiker som möter kvinnliga politiker från västvärlden. Social medier likt Facebook, Twitter och Instagram har lett till att saker kan spridas, läsas och nå ut snabbare än tidigare, vilket gäller både sanna nyheter och falska nyheter. Problemet är inte att det idag finns fler, snabbare och effektivare digitala kommunikationsvägar än tidigare. Det reella problemet är: hur skiljer man bäst på falska respektive sanna nyheter?

Svaret är gruvligt tråkigt. Det handlar om att gå till botten med informationen och källkritiskt gräva sig ner till källornas sanningshalt. Det finns tyvärr inga omvägar.

Är falska nyheter ostoppbara?

Debattörer i svensk media, politiker och nyhetsjournalister är överens i sak. Falska nyheter kan skada förtroende för nyhetsrapporteringen. På sikt kan det skapa ogrundade politiska uppfattningar hos allmänheten. En politisk debatt som inte grundas i fakta kommer att leda till en felaktig opinion som är omedveten om verkligheten. Det samhället vill ingen ha. Går falska nyheter verkligen att stoppa? Eller är falskheten en del av verkligheten som medborgarna måste kunna granska och genomskåda?

Handlingsplan för att stärka källkritiken

Politiker ser allvarligt på spridningen av falska nyheter, nen yttrande-och åsiktsfriheten på sociala medier, i press och debattforum på nätet kommer i första hand. Det går inte att stoppa virala påståenden, bilder eller texters samhällets olika mediekanaler. Socialdemokraterna kommer att upprätta en handlingsplan för att stärka källkritiken i skolan, hos myndigheter och i näringslivet.

 

Året var 1645

Redan långt tillbaka i tiden förstod makten att nyheter, propaganda och information behövde spridas ut till folket i det svenska konungariket. Innan år 1645 hade konungen Karl X Gustav kunnat använda sig av tre olika mediekanaler för att nå ut till allmogen i landet. Medialt kunde Karl X Gustav använda sig av riksdagen, kyrkan och landshövdingarna för att sprida information.

År 1645 tillkom en mediakanal i svensk historia. En allmän information och nyhetstidning som bar namnet ”Ordinari Posttijdender” trycktes och distribuerades av svenska konungen och staten. Tidningen innehade monopolställning i Sverige. Inget som publicerades och skrevs i tidningen kunde på något sätt granska eller kritisera makthavarna. Det skulle dröja över hundra år innan det kungliga monopolet på det skrivna ordet upphörde.

1766 års Tryckfrihetsförordning

Sverige var först i världen att göra anspråk på rättigheten till det fria skrivna och talade ordet. Utfärdandet av 1766 års tryckfrihetsförordning kom den 2 december 1766 och var unik i sitt slag. Inget annan land i världen hade grundlagsskyddat rättigheten att uttrycka sig i tal och skrift tidigare. Censuren i Sverige går tillbaka till Gustav Vasa och 1500-talet. Konungar har alltid sett makten i pennan. Att Sverige blev först med lagstadgad tryckfrihetsförordningen. Var en förtjänst av en stark riksdag och att de i många fall positionerade sin maktställning gentemot konungamakten.

Tryckfrihetsförordningen leder till kritiska nyhetstidningar

Tack vare tryckfrihetsförordningen kommer både nyheter, dagstidningar och böcker att publiceras i större utsträckning än tidigare. När Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 blev den snabbt ett nyhetsforum för den pågående politiska debatten i Sverige. Tidningen var öppet kritisk och granskande mot makthavarna. Karl XIV Johan lät indragningsrätten gentemot Aftonbladets publiceringar verka 14 gånger. Slutligen vann Hierta mot konungens indragningsrättigheter. Tryckfriheten stod nu en gång för alla över konungamakten.

Bara dåliga nyheter

Flertalet av mediakonsumenterna vilka tar del av nyheter, rapporter och debatter kan drabbas av en sorts slentrian, en pessimistisk och negativ bild av verkligheten. Dagligen översköljs man av nyheter om krig, orättvisor, svält och förskräckliga händelser rapporteras och kablas ut genom samhällets olika mediekanaler.

För att en nyhet skall nå ut till allmänheten måste den upptäckas, grävas fram och spridas. Scouterna har ett motto av typen ”alltid redo”. Nyhetsjournalistikens motto skulle kunna vara ”slå vakt, avslöja och gräv”. Världen innehåller många orättvisor, elände och krig, vilket journalistiken återspeglar. Därför visas många negativa nyheter i tidningar och Tv. En rättvisare, fredligare och mer oproblematiskt värld skulle leda till bättre nyheter och vice versa.

Slå vakt, blås i visselpipan och gräv

Stundtals är förmodligen detta journalistiska arbete både krävande, obekvämt och dystopiskt på flera plan. Orsakerna till att dåliga nyheter har en mer framträdande roll än bra nyheter är egentligen att journalisternas främsta uppgift är att visselblåsa och uppmärksamma obekväma avslöjanden, slå vakt om rättigheter och stå på den lilla människans sida. Att agera vakthund när andra är frånvarande. Journalistiken skall peka på orättvisor och gräva fram källor, aktivt söka information som andra vill dölja. Fortsätt vakta!