Året var 1645

Redan långt tillbaka i tiden förstod makten att nyheter, propaganda och information behövde spridas ut till folket i det svenska konungariket. Innan år 1645 hade konungen Karl X Gustav kunnat använda sig av tre olika mediekanaler för att nå ut till allmogen i landet. Medialt kunde Karl X Gustav använda sig av riksdagen, kyrkan och landshövdingarna för att sprida information.

År 1645 tillkom en mediakanal i svensk historia. En allmän information och nyhetstidning som bar namnet “Ordinari Posttijdender” trycktes och distribuerades av svenska konungen och staten. Tidningen innehade monopolställning i Sverige. Inget som publicerades och skrevs i tidningen kunde på något sätt granska eller kritisera makthavarna. Det skulle dröja över hundra år innan det kungliga monopolet på det skrivna ordet upphörde.

1766 års Tryckfrihetsförordning

Sverige var först i världen att göra anspråk på rättigheten till det fria skrivna och talade ordet. Utfärdandet av 1766 års tryckfrihetsförordning kom den 2 december 1766 och var unik i sitt slag. Inget annan land i världen hade grundlagsskyddat rättigheten att uttrycka sig i tal och skrift tidigare. Censuren i Sverige går tillbaka till Gustav Vasa och 1500-talet. Konungar har alltid sett makten i pennan. Att Sverige blev först med lagstadgad tryckfrihetsförordningen. Var en förtjänst av en stark riksdag och att de i många fall positionerade sin maktställning gentemot konungamakten.

Tryckfrihetsförordningen leder till kritiska nyhetstidningar

Tack vare tryckfrihetsförordningen kommer både nyheter, dagstidningar och böcker att publiceras i större utsträckning än tidigare. När Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 blev den snabbt ett nyhetsforum för den pågående politiska debatten i Sverige. Tidningen var öppet kritisk och granskande mot makthavarna. Karl XIV Johan lät indragningsrätten gentemot Aftonbladets publiceringar verka 14 gånger. Slutligen vann Hierta mot konungens indragningsrättigheter. Tryckfriheten stod nu en gång för alla över konungamakten.