Falska nyheter riskerar urholka medialandskapet
Begreppet falska nyheter
I samband med att USA:s nya president Donald Trump tog presidentposten blev begreppet “fake news” ett frekvent begrepp i mediadebatten i USA. Presidentens mediautspel och aggressivitet mot journalister och media kom att diskuteras även i den svenska politiska debatten. Det dröjde inte länge innan svenska politiker kom i hetluften och begreppet började användas för att kritisera de olika poli
tikernas twitterbilder och uttalanden.
Jan Björklund anklagades för att sprida falska nyheter genom att ha twittrat bilder på Ann Linde (politisk handelsminister) när hon tecknar ett avtal med politiker i Teheran. Finansminister Magdalena Andersson anklagar Björklund för att sprida falska nyheter och förvränga mediabilden, genom att fotografera och twittra bilder från tre olika händelser där kvinnliga politiker från väst mött muslimska politiker i USA och Saudiarabien. Eftersom inget av länderna Saudiarabien eller USA tillämpar slöjtvång anser Magdalena Andersson att Jan Björklund proklamerar falska nyheter när han lägger upp bilderna från tre olika länder.
Det enda gemensamma med bilderna är att det är muslimska politiker som möter kvinnliga politiker från västvärlden. Social medier likt Facebook, Twitter och Instagram har lett till att saker kan spridas, läsas och nå ut snabbare än tidigare, vilket gäller både sanna nyheter och falska nyheter. Problemet är inte att det idag finns fler, snabbare och effektivare digitala kommunikationsvägar än tidigare. Det reella problemet är: hur skiljer man bäst på falska respektive sanna nyheter?
Svaret är gruvligt tråkigt. Det handlar om att gå till botten med informationen och källkritiskt gräva sig ner till källornas sanningshalt. Det finns tyvärr inga omvägar.
Är falska nyheter ostoppbara?
Debattörer i svensk media, politiker och nyhetsjournalister är överens i sak. Falska nyheter kan skada förtroende för nyhetsrapporteringen. På sikt kan det skapa ogrundade politiska uppfattningar hos allmänheten. En politisk debatt som inte grundas i fakta kommer att leda till en felaktig opinion som är omedveten om verkligheten. Det samhället vill ingen ha. Går falska nyheter verkligen att stoppa? Eller är falskheten en del av verkligheten som medborgarna måste kunna granska och genomskåda?
Handlingsplan för att stärka källkritiken
Politiker ser allvarligt på spridningen av falska nyheter, nen yttrande-och åsiktsfriheten på sociala medier, i press och debattforum på nätet kommer i första hand. Det går inte att stoppa virala påståenden, bilder eller texters samhällets olika mediekanaler. Socialdemokraterna kommer att upprätta en handlingsplan för att stärka källkritiken i skolan, hos myndigheter och i näringslivet.

n behövde spridas ut till folket i det svenska konungariket. Innan år 1645 hade konungen Karl X Gustav kunnat använda sig av tre olika mediekanaler för att nå ut till allmogen i landet. Medialt kunde Karl X Gustav använda sig av riksdagen, kyrkan och landshövdingarna för att sprida information.
Sverige var först i världen att göra anspråk på rättigheten till det fria skrivna och talade ordet. Utfärdandet av 1766 års tryckfrihetsförordning kom den 2 december 1766 och var unik i sitt slag. Inget annan land i världen hade
tter kan drabbas av en sorts slentrian, en pessimistisk och negativ bild av verkligheten. Dagligen översköljs man av nyheter om krig, orättvisor, svält och förskräckliga händelser rapporteras och kablas ut genom samhällets olika mediekanaler.
orma ett postväsende och här fanns ett fungerande postsystem redan under 1500-talet. Under ett tidigt 1600-talet utvecklades postväsendet att även inbegripa Danmark, Frankrike och England. Nu växte även distributionen och utbudet av pamfletter, nyhetstidningar och böcker ökade lavinartat. Historiker menat att man kan
blir viralt på nätet kommer från sociala medier likt Facebook, Twitter eller Instagram. Problemet har uppmärksammats och gratistidningen Metro skapade Viralgranskaren redan 2014. Den är idag ett stående nyhetsinslag för att påvisa falska nyheter och
erkommande historia i samhällsdebatten. Hotet från andra kommunikationskanaler har ständigt hängt över papperstidningen likt en svart lieman från Bergmans film Det sjunde inseglet. Radions intåg i de svenska hemmen under hela 1920-talet skulle leda till att medborgarna skulle lyssna på nyheterna istället för att läsa dessa. Avslutande av prenumerationer och upphörandet av försäljningen av papperstidningen i lösnummerformat var skräckscenariot för tidningsägarna. En viss nedgång blev det men papperstidningen överlevde.